Brännbollsyran I / Raggadishmoustache



Brännbolls VM i Ume. Klimax på våren för samtliga studenter och andra friskusar som satsar på att vinna samt fjortisar som satsar på den första fjortisfyllan.

 

Yra. Sommar. Kramar. Kroppsfärg. Falska löften. Och själv-klar-alkohol i mängder. För detet blev det sangria. Samt en hel del kroppsfärg. En mustasch och ett allseende öga. Lika många gånger som hon fick höra "tattare" fick hon höra "du passar ju asbra i mustasch, du borde ha det hela tiden". Jaha ja...

 

Tänk er Valborg, fast ett två dagars firande. Där har ni brännsbollsyran i en liten ask.

 

Efter morgonens föreläsning drog jaget med sina kompanjoner fall N och A mot ängarna där flera hundra lag tävlade om att slå bollen mest fördärvad. Mest utklädd, mest full är hållregeln medan det parallellt pågår det ”äkta” VM:et med internationella lag från hela världen.

 

Detet som började titta fram i samma takt som regnmolnen avlägsnade sig och kvällssolen började skina över det halvhjärtade spelet ute på planen. Detet agerade coach. Hade tittat för mycket på The Sopranos och kände att the boss-rollen behövde fyllas ut.

 

”Men backaaaaaa råååå, baaaacka!! Inte ni era anabolamonster!!”.

 

Vi vann mot nunnorna men lyckades inte slå ut anabolamonsterna. Så detet slog sig istället ner bland de andra dårarna och svullade kyckling.

 

Sedan promenerades det runt bland diverse politiskt inkorrekta lag. Bland annat läkare utan gränser. En kidnappad psykolog i bur, några u-landsbarn som serverade vodka till spelarna som sprang runt dränkta i nötkreaturblod med ortopedredskap i högsta hand och som ibland slog sig ner på den snodda britsen för att få lite välförtjänt rödvin ur droppåse.

 

Sedan var det hemåt för att värma upp inför den äkta yran. Som boende på fysikgränden visste detet att hennes lott för kvällen skulle bli förfestlokal, offentlig toalett och dessutom däckställe.  Efterfesten då alla Umes ungdomar samlas i ett kvarter, fysikgränd.

 

Kvällen mynnade ut i ett evinnerligt minglande där man slängde sig på öppen fest efter öppen fest. Sporadiska posörDJ:s så långt gatan kan nå, polishelikoptrar som hoovrar ovanför och försöker lokalisera var ungdomarna strömmar till. Detet och hennes entourage blir uppbjudna på en balkong för att dansa till ett stort publikhav inunder sig.

 

Kissnöden var svår, så jaget, fall I och N går in i en lägenhet med öppen dörr och bestämmer sig för att använda toaletten där. Fjortisar börjar smyga sin in och snor sprit från köket genom att hålla den innanför de små rosa tubtopparna från GinaTricot. 23 åriga män samlas runt dessa och frågar om de inte kan hjälpa dessa unga flickor på något sätt. Överjaget vaknar upp ur sin dvala och går fram till en av de glosögda grodgångstjejerna och frågar ”Är han fin mot dig?” Hon nickar och överjaget känner sig nöjd med insatsen men kommer till sin förskräckelse kommer överjaget på att kanske hon hörde det som ”Är han ett svin mot dig?”. Överjaget svänger om bara för att upptäcka att de båda är som bortblåsta.

 

Nu har alla vridit trasan och då kommer en rasande värd utspringandes i hallen. ”UTTTTTTUUUUUUUUUUT. Vafaaaan gör ni hääääär!!!?”. Detet och entouraget vänder snabbt på klacken för att upptäcka att femton dimmögda zombies är påväg in i hallen.

 

Där sviker alla detet som bestämt ska ha kul hela natten. Hon hamnar på läkarefterfest och börjar tillreda drinkar till gänget. Några dooopers och allmänt underligt sällskap. Men ibland är det bra att komma ner på jorden. Eller upp i nirvana.

 

För att komma ut från ångorna därinne sätter sig detet på en bänk utanför och tittar upp på den aldrig mörknande himlen. Två män sätter sig bredvid henne. Den ena med tydlig diagnos. ”NNNNUuu ska vi LEÄÄKa” och springer runt gården några varv för att sedan försvinna. Den andra är helt uppslukad av detet. Hon kunde sagt vilken skit somhelst, men hon var ändå ”Världens mest intressanta kvinna!”. Nickedockan hade talat och det gjorde även detet.

 

”Gå - Nu.”

 

”Ja.ja visst. Vad intressant. Jaaaa. Du är så intressant jaa”.

 

Så går detet, och när hon rundar in i kvarteret bredvid i morgondimman och dödstomheten är det någon som ropar ”Men det är ju du!”.

 

Kommer ni ihåg Kafka-mannen? Han duschpåsen som förutom att förolämpa jaget med att inte ens kraftanstränga sig till att observera hennes namn också hade ovettet nog att kalla henne hipster. Herregud, vissa människor saknar ju allt vad kutym innebär. Hon stirrar upp mot fönstret och försöker fokusera den dallrande blicken. Han vinkar upp henne. Hon försöker fokusera en fin dänga att slänga upp.

 

Så öppnas ett annat fönster tvärs över gården, ”Låt tjejen va, hon ska med oss. Kom upp hit du!”.

 

Plötsligt öppnas ett tredje fönster i närheten av detet, ”Hallå, nej lyssna inte på dem. Kom upp hit istället!”.

 

Detet står där och fokuserar fokuserat. Och så öppnas en dörr. Ut kommer, vad detet senare får klart för sig, förbundskaptenen för franskrikes landslag i brännboll. Crediiiiigt. (…)

 

”Venez avec moi…”.

 

Detet forsätter på sin egensnickrade franska och har faktiskt en riktigt excellent låtsasdialog med denna fransos. Dalímustaschen var en riktigt bra raggadish. Spansk bigote möter fransk moustache.

 

Resten är historia.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0