NORRLANDS SILVER

Juste, skulle thjata lite om exixtentiell ångest. Ehh. Jo.

Så jaget vaknade med grav existentiell ångest i torsdags. I gårdagens smink och rätt bakis, ska tilläggas. Hade blitt raggad på av 50-åring. Att jaget var fair game fick henne att känna sig som gammal mjölk. Hursom. Ingen mer baba, inga mer sommartoaletter med spya på kanten, ingen mer ångestdans. Fan, kanske är rätt nice att bli tjuge. Juste

Jaget fyller 20 årrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr!

 

Att träffa alla vänner och familj som man älskar så mycket är det bästa med att vara tillbaka i fjollträsket. Vad hon saknat alla. Och hon blir aningen tårögd över fakumet att alla dessa samlas, även i år, för hennes skull.

Idag saknar hon särskilt onkel. Som alltid brukade komma runt 6 på b-day och sjunga ett "hurrahurrahurraför****nuidagsomfyllerårochalltidärsåsnällochglad". Melodin tror jaget sjöngs i dvärgarnas gruvarbete-anthem från Snövt. 

 

Nu ligger chokladfudgetårtan, den enda efterrätt som jaget kan hantera, och gräddas i ugnen. Är detta en milstolpe? Chokladfudgetårtan? Näää, tänker snarare på 20 år liksom.

 

Höken drog en lättnadens suck igår. "Så, nu har jag lyckats hålla dig vid liv i 20 år. Nu är mitt jobb klart och du får klara dig själv."

 

20 år av överlevnad. Kanske firar man årets överlevnadsbragd snarare än själva faktumet att man lagt ett till år på nacken. 20 år har inte varit en nedförsbacke i medvind direkt.. oj, nu ringer ungnen... Sådär. Var var jaget. Juste. Melankolisk bakspegel, humhumhum. Jo, men nu står jaget här i full prakt och träder in i det hemliga rummet kallat vuxenlivet som hon sedan barnsben på något sett redan mentalt befunnit sig i. Nu är inte bara tån inne, utan hela jäkla torson. 

 

Innan var det ändå ok att vara medioker och ett ja, det man var. Ett barn liksom. En tonåring. En ungdom. Kanske var det därför hybrisen kunde få gro. För att hon presterade mer än en tonåring brukar göra (slemigt det där lät). Men i morse när hon gjorde ordprov på hökens nya Ipad likt högskoleprovets orddel gick det uruselt. Är man 20 ska man faan kunna sätta bunten på 0-tid. Nu är sötbrödsdagarna över. Nu är hon en medelmåtta.

 

 

Äntligen. Ett mentalt limbo, precis där jaget ville hamna i livet. 20 år. Ett mentalt jävla limbo. Och vad snabbt det gick.