If they don´t have books, don´t fuck´em!
” Kroppen,den lever av sig själv när det hela väl har kommit igång .Men tanken,det är jag som fortsätter den,som nystar upp den. Jag existerar. Jag tänker att jag existerar. Vilken lång spiral,den där känslan att existera – och jag nystar upp den försiktigt…Om jag kunde hindra mig själv att tänka! Jag försöker,jag lyckas:jag tycker att hela mitt huvud fylls av rök…och så börjar det om igen:rök…inte tänka…jag vill inte tänka…jag tänker att jag inte vill tänka .Jag får inte tänka att jag inte vill tänka .Därför att det är också en tanke .Blir man då aldrig färdig med det? Min tanke,det är jag,det är därför jag inte kan sluta .Jag existerar genom vad jag tänker…och jag kan inte hindra mig själv från att tänka. Just i detta ögonblick – om jag existerar är det därför att jag fasar för att existera .Det är jag,det är jag som drar mig upp ur det intet jag strävar efter:hatet mot, avsmaken för att existera ,det är lika många sätt att få mig att existera ,att pressa mig in i existensen.Tankarna föds bakom mig som en svindel ,jag känner dem födas bak i mitt huvud…om jag ger vika kommer de fram ,mellan mina ögon – och jag ger alltid vika, tanken växer,växer och där är den, jättelik,och fyller mig helt och hållet och förnyar min existens.”
Tack Sartre för dina fina ord. Det händer att hon känner igen sig emellanåt.
Böcker är nog det bästa som finns. Detet har egentligen en enda regel att leva efter.:If you go home with somebody and they don´t have books,don´t fuck them!
Om Göken och Höken hade lärt henne det, utöver det andra, från början, hade jaget kunnat vara fullständig vid det här laget.
