NORRLANDS SILVER

Det finns en köttmarknad i Ume.

 

I Fjollträsket fanns något liknande en gång i tiden kallad Mangobar där man kunde träffa saftiga persikor att ta ett bett av för kvällen. Denna lades ner av förklarliga skäl.

 

Köttmarkaden flyttade in i saluhallarna och köttet blev mer melerat än tidigare.

 

Köttmarknaden var målet, för här i Ume lever konceptet vidare. Dess rätta namn är i det verkliga livet kallad efter en hemsk sommaröl som folk tror blir bättre genom att stoppa en limeklyfta i (nej, den blir inte bättre än så).

 

Kvällen började på Lottas krog. Med ett sådant namn förväntar jaget sig lite mer Twin Peaks-feeling med paj och jukebox-dans, besvikelse på den fronten. Jaget ringde in fall J för ett glas rödvin och kvällen blev riktigt trevlig med tillhörande rustning. Jaget tror nischen var menad som mys-engelsk pub, men det var mest mys-umisk pub. Syndromet fylleförskjutning slog in och detet och fall J fick plötslig craving efter bakfyllemat trots klockans arla 20.30.

 

I Fjällträsket avslutades varje våt kväll med falafel med fall M och E. Extra allt självklart, till fall M:s stora förtret. Det mest naturliga, serverat i ett pitabröd i en ful skål. Det jaget skulle få uppleva var en kulturkrock av grövsta lag.

 

När falafel beställs i Ume finns det inga pitabröd/ falafelbröd. Istället får man falafelfyllningen i en ihoprullad Margharita-pizza. Alltså en vanlig neutral pizza, med ost och tomatssås, gräddad och klar. Men ihoprullad, fylld med falafelns alla element. Detta kallas tydligen rullpizza. Överjaget kunde inte tro sina öron. Och försökte fråga:

”Men alltså inga pitabröd?

”Alltså vi gör vårt eget bröd”.

”Alltså. Jag måste nog tänka över detta…”

Och så gick överjaget vidare, till nästa och nästa och nästa falafelställe utan framgång. Samma sak överallt. Detta är inget undantag, utan en regel. (Inte ens på fyndiga stället Kebabjekajse (Parentes i en parentes, wooo! Den dåliga ordvitsen förtjänar att få hälsovårdsmyndigheten på sig.) )

 

Sedan mötte fall M upp fall J och det nedslagna överjaget. Promenad i tyst norrländsk vinter är gnistrande. Till köttmarknaden kom vi för tidigt, tro det eller ej. Ekonomipuben väntar. En övervägande stor del chipsbröst och ölkaggar. Tilläggas ska att det bara var män. Överjaget bestämde sig för att göra ett moove i bartenderbranschen. Sval och skön skrider hon mot bardisken. Stirrar chipstutten rakt i ögonen och säger,

”Det ser ut att behövas könskvotering här”.

I baren stirrar fem förvirrade efterpubertala killar upp från sina Illustrerade Vetenskaper. Trots de låga priserna på drinkarna kan det dock inte vägas upp för faktumet att en Cosmopolitan i den baren görs på en rosa Sourz och vodka och att denna procedur tar exakt 9.37 min. Rest my case.

 

Eftersom detet tänker sig inta nattlivet här i Ume försökte hon sig på att prata lite med DJ:n och klia honom lite under hakan (om något lärde hon sig det i Fjollträsket).

”Vad har du för nisch då? Spelar du inom specifik genre eller är du av den mer mångfacetterade sorten som satsar på temakvällar. "

”Ähh, asså. Jag spelar ju det folket vill ha liksom. Jo, visst faan. Vill de ha CaraMia ska de få CaraMia.”

” (…) Okej… Så vad tänker du spela nu?”

”Tänke mig godingen vill du ligga med mig..?”

Och just då hoppades överjaget innerligt att det faktiskt var något han ville säga mellan raderna, för om han menade allvar var det riktigt illa däran med staden.

 

Kvällen utvecklades mot att faktiskt slutlanda på köttmarknaden. Där fanns resterande del av psykfallen. Samt en del bestialiska läkarnollor. Överjaget kunde inte låta bli att tänka, ”Är det dessa människor som kommer vårda mig inom 10 års tid?”. Ibland ska människan inte tänka så mycket. Det kan bli överhettning i kraftverket. Därav tog detet vid och bra var väl det. Där utvecklades kvällen till att bli en riktigt bra utekväll, något som till en början enbart hade setts som ett underhållande socialt experiment eller ett sätt att skapa en realistisk jämförelsestock med andra utekvällar som skall bli till i staden som alltid sover.

 

Efter evinnerligt dansande till svennefierad etnohouse tog överjaget vid och bestämde att det var dags för sorti.