Midnattens köld är hård
Fall I messererade. "Sköna böna. Ut och skåda månen".
Midnattens köld var hård. Ovanför jagets nytvättade hjässa stod stjärnor att se.
Jaget ute uti pyjamasen, lämnade faktoriella designen bakom sig och skådade. Kraterna kunde ses. Mogen som en avlagd svarta sara längst in i kylen. Lågt stod den i sin tysta vandrings ban. Både fur och gran lade sikten i dunkel. Så tvungen hon var att springa en kilometer i sydlig riktning och ställa sig på den högsta punkten i studentghettot.
Ovanför henne hördes plötsligt bruset. Den enda ambulanshelikoptern i norrland. Tyst är nu nejden, undrar vars den skall fara?
Endast Baloogrillen är öppen. Studenterna sova i ensligt rum. Söndagens ångest nu läggas bakom och ny panikvecka inledas.
Nu måste jaget tillbaka och sköta sin syssla. Tillbaka till statistik och metodik. Sedan hon djupt i midnattstimma kan finna ro. Drömma ljuva sommardrömmar i tempuren.
Kanske någon gång kan hända, överjaget hålla hennes flit i ära.
