Sug ångesten ur söndagen

Igår är en jobbig dag. Jaget gick in i onkels gamla rike och läste några vingslag historia, och lyssnade på hans musik. 

 

Det skulle kännas mycket bättre med lite bekräftelse. En storbystad dam som håller om mig och viskar söta saker skulle förstås vara fantastiskt trevligt.

 

Men just nu skulle jaget nöja sig med att någon skriver ett sms. Att någon säger hej på stan.

 

Grannen kan väl i alla fall nicka i trappuppgången?

 

Så underbart bitter är jaget.

 

Det spelar ingen roll hur mycket man spenderar, hur mycket tid man ägnar eller hur mycket man låtsas att man gillar att dansa. Det går alltid bra i början, men ständigt slutar det att man sitter här... Ensam, övergiven och bitter. Den enda trösten är ett välbekant grepp.

 

Så fick en läkare suga ut ångesten ur söndagen med ett rodnande märke som resultat-assecoar till dagens seminarium. 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0