Med varje andetag
Livets förgänglighet
Vanmakten över alltings jävla bräcklighet. Så jaget grät i en gränd igår efter att en liten kille sarkastiskt anmärkt på gatan hur otroligt fult jaget hoppade på sin cykel. Det var jävligt fult, men det är en fu*ing herrcykel! Vad begär du??! Var länge sen en sådan sak hände. Sånt händer ju inte, utan det är ju bara sådant som händer i huvudet för att man ska skämmas ordentligt över stört små saker. "Ah, schhitte, någon såg att jag snubblade där". Det finns ju ingen som bryr sig. Men jaget lyckades väl stöta ihop med den enda personen som bryr sig i Ume. Åh, han var typ 14 år. Varför bry sig? *gråtigränd
Har gråtit varje dag sen i lördags. Umm, okej, det är bara fem ynka dagar... Men i allafall. Jaget gråter inte av princip. Men nu. Det är så mycket sjukdom och jävlighet och folk som far illa och mår dåligt överallt, det är inte bara de egna små bristningar inuti, det är all over the place. Och det har liksom inte varit självömksgråt, mer... fan, livets förgänglighet, människor som kommer och går, med vilje eller med motspjärnande fötter. Det är döden, det är en brist på engagemang, det är en förtvivlad önskan om att få stanna kvar. Det är vänskapsband och relationer och familjeförhållanden.
Jaget grät för att hon kvedsov sig igenom sin seminariumtid och vaknade med ett ryck fem minuter innan det slutade och att helabiologiskapsykologingåråthelvete. Jaget grät när hon på gårdagens morgon ville ha en svart basker till sin outfit för att det skulle se prima ut, men strax därpå kom på att den blev snodd. Jaget grät för att hon inte får bort det hånleende gemet i word som hon råkade trycka fram och nu inte får bort. Jaget grät för att hon inte har pengar till ägg och ingen mobil att ringa någon på. Jaget gråter för att "Spotifyhasbeenpausedbecausetheaccountisusedbysomeoneelse" mitt i försökttillattmutrauppsigdansmedCaoticodetmestglättigabandet. Jaget gråter.
Det har bara varit dagar helt utan skydd. Allting känns. Gråta är något bra. Bara det att. Det liksom inte tar sluuuuut-eh! Det hinner knappt avta innan det liksom börjar igen. Ett jävla av och på-smetande av smink.
Ett monster i spegeln på morgonen, varje morgon. Och jaget har inget att sminka över det med. Sminket snott. *Gråt i halsen.
Pyspunka
Hur gör man om man varken vill spola fram, eller bak, eller stanna där man är? Det är så mycket som är crap nu. Saker och tings välbekanta form är inte längre fast i konturerna, jaget kan köra handen rätt igenom och jaget gör det med knuten näve.
Shitty

Akademiska tristesskvartar
Synapsklyftan
Det här fenomenet då man rannsakar bilderna från helgen och gör den hemska upptäkten av att man tagit kanske 20 bilder på sig inne på en toalett där man poserar över en bidé på en hemmafest någonstans i Ålidhem. Sett superglad ut, lite mystisk, tokig, spexig? Visat synapsklyftan, bara sådär lite och lagom. Ehhh... Rosig om kinderna när jaget såg dem. Who AM I??
Aja. Nog svamlat för den här förmiddagen. Jaget fattar typ inte själv vad jaget menar längre. *har druckit sju koppar kaffe på tom mage*
Gud. Giv. Mig. Styrka. Att acceptera det jag inte kan få in i huvudet, mod till att öppna neuroboken och förnuft nog att inse när det är dags att ta BreakingBad-rast.
Kalendern = Ångest. Hej lilla framtid, vad tom du ser ut. Här handlar det mycket om vilken inställning man har, kan man tycka. Du kanske tänker "åh smörgåsbord". Jaget tänker mer "åh djuphavsgrav". Kul det ska bli.
Studentlivet. Vikken grej. Helfart, gonna take all your life away. Tittar nog mer på tv-serier och funderar på vilken färg jaget ska måla naglarna i än gör skolrelaterade saker. Seriöst. Det jobbigaste är att gå runt och ha ångest över att man inte gör något, det är faan på heltid alltså. Ser liksom inget likhetstecken till 100%. Vad är det meningen att jaget ska göra? Jo läsa förstås. Åh borde verkligen läsa på.
Sa det till fall A, - Alltså, vi borde faan klara det! Neuropsykologi. Det är ju liksom inte hjärnkirurgi. Sedan kom jaget på sig själv. - Jo det är det ju. Ja, men det är åtminstonde inte raketforskning!.
Säger som göken så många gånger före mej: Gud. Giv. Mig. Styrka. Att acceptera det jag inte kan få in i huvudet, mod till att öppna neuroboken och förnuft nog att inse när det är dags att ta BreakingBad-rast.
Bot mot temporär posttraumatisk stress
Jaget var inne på den norska vädersajten yr.no ungefär fem gånger idag (bra dag) och uppdaterar sig själv om vad det ska bli för väder. Big surprise, dåligt väder. Dimma. Kallt. På hösten finns inget dåligt väder, bara urrigt mys. Det är jaget i allafall. Som en mycket mycket gammal människa. Blir typ glad när hon kommer på att hon inte kollat på ett par timmar och klickar sig dit helt nyfiken och pepp. Asså.
MVH
Jaget 95 år

NO means erection!
Firade det med att ge blod i en buss. Det var spexigt. Utan mat var inte en bra idé. Trodde bussen hade satts i rullning för att ta jaget ut i skogen, hänga upp henne i ett träd och dränera henne på allt blod (de giriga asen). Och så var jaget egentligen bara lite yr. Snopet, jaget som hade hoppats på äventyr i Norrländska skogar.
Hunnit plugga nåt idag?

Filmer killar gillar när de försöker vara smarta
Att leva på återställarna
Terminens första efterfest igår. Nu har detet varit bakis 5 dagar i sträck. Att leva på återställarna. Att sno urslagen ica-cola ur korridorsvännernas kylskåp börjar bli regel snarare än undantag.
Kvällen började med rödvin ur flaskan i en öde park med många broar. Fall J med. Annars hade det varit att bränna broarna. Nattens ord blev dekadent.
Sedan vidare mot skarren. Snygga människor som vanligt. De kryper liksom fram ur sina hålor för jaget ser dem faan aldrig annars.
Kollaps på dansgolv. Galen dans med fall J. Vi hetsar varandra till stegkavalkad där den ena trumfar den andre i varje rörelse. Men kul har vi. Mot slutet går sista droppen ur. Vi cyklar hem över svingen och förbi läkarvillan.
Utanför nyrenoverade lokal väntar vi på att hitta sängplats åt henne. Juristsittning. Fattades bara det...Macarena på högsta.
Ville hem och läsa om neuroner. Blev meddragen hem hos några excentriker. Roliga människor. En fin efterfest som blev kort för detets del. Ingen alkohol, häftig inredning och underliga utklädningar. En cowboy bredvid detet i soffan i ett WesAnderson-vardagsrum. Så vill jaget ha det i framtiden. Får en att minnas de bästa efterfesterna i tidigare sthlm. Sex personer i en soffa, bra (!) musik, ett fönster att röka ur, ett fint litet samkväm i en helt bananas mysig lägenhet. Solen gick upp, sken in genom fönstret, spridda fågelkvitter från den gröna innergården, Muddy waters på lagom volym, någon kom in från köket med ännu en laddning isklirriga groggar i fina glas. Hemvägen var som ett happy 48 timmar senare, inte en själ ute, allt ljud vadderat och avlägset, soldiset värmde i ryggen och andetagen av den branta backen på cykel rev sönder mej inuti men det spelade ingen roll. Så himla fint.
Idag sov jaget ut. Vaknade inte med disig blick. Det kändes okej. Varmt i tempurmadrassen och den hade börjat omsluta kroppen i en tafatt kram.
Ändå låg dagens göromål som en tjock hinna. Massor med läsning, städa upp korridorsvännernas fest. Till och med frukosten kändes jobbig att göra. Vill ligga i sängen och andas lite. En vecka liksom, låt mig få andas.
Synonymer till vanmakt: maktlöshet, svaghet, oförmåga, hjälplöshet, frustration.
Synonymer till harm: indignation, vrede, ilska, förtrytelse, upprördhet, irritation, förbittring.
Och här är några andra: raseri, ursinne, nervositet, ångest, oro, ängslan, rädsla, fruktan, bävan, isolering, tomhet.
Orkar inte föreläsning imorgon. Orkar inte städa efter korridorssvin.
Såg en doumentär om en örn i ett laverad öken av vulkaner. Lite som jaget denna dag. Öken. Lavanoln. Isolation. Livet är såå värt.
Det där sista kan vara topp tre töntigaste saker jaget någonsin skrivit. Men jaget känner sig storslagen i dag. Som en Kent-text, raljerande och svulstig. Dramatisk. Men också märkbart liten och tyst.
(Såhär såg vardagsrummet ut)
One more cup of coffe before I go.

Raviers moder
Igår utegång på läkarvillan. Efter inflyttningsfest med de andra dårarna. Fin fest, fina människor. Dålig musik, våldtog spellistan och gjorde den sämre med min musikimperialism. Att jaget aldrig kan låta bli. Queue... Mmm...
På läkarvillan ehhh civilekonomer???! Vad hände här? "Jag är tajjjt så va." "Utbildning är helt onödigt, jag tjänar 10 mille om året på försäljning". Visst. "Ehh, du ser va ut som att du har något i huvudet, du kom liksom fram och pratade redan INNAN jag skulle bjuda dig på vad du vill ha, ta taxi, taxiiiiii???". Detet skrattade hätskt. Just nu är biologisk psykologi på schemat. Neuropsykologi. Så det finns en HEL del hon kommer bli tvungen att lära sig utantil som faktiskt finns i detta huvud.
Annan rolig grej, det heter raviers noder, och inte moder som jaget först trodde. Flabbade hela seminariumet dagen efter. Kan ni tänka er? Vilken läkarforskare döper en neurondel efter sin goa mor? Raviers moder, hahahahahahahha. "Eh, nod. Det heter nod". Tystnad.... Tror det var detet som kommit till lektionen, fortfarande lite lullig. Bomullsstoppat huvud mer påtagligt 1,5 timme in på seminariumet. Jeeeweeööh....
Fall A om att detet dök upp i tischan hon sov i. Men snälla, låt mig.
"Asså, vafaan haru på dig? Du ser inte klok ut. Har du gått hem med en hårdrockare och fick låna hans tischa för att du inte skulle bli påkommen med att ha samma kläder i skolan på morgonen. Bra försök. Ha. Ha."
Jo, jaaa. Det är ju min liksom? Fall S kommer och ger fall A knogen. Detet orkar inte bry sig.
Tillbaka till läkarvillan kvällen innan. Ingen bra röd tråd här. Vi ger det ett försök.
Detets öga möter annans. Okej, men nu bryter ingen den här blicken, vad fan händz (tänker hjärnan). Äh, men glor väl lite till då. Aaaah, det kanske är nåt här! *glad smiley* Går ju bra det här. Umm. Ok. Vänta lite nu, är inte hans ögon liiiiite väl... liksom öppna? Stora liksom? Jaha. Han har ett "skönt stirr". Ni vet, när hjärnan fasar ut och man fastnar med blicken. Jaget råkade ba stå i vägen. Jahopp. Äh, men går väl och köper en öl då. Tack och hej.
Körde hem ensam med en kundvagn. Tyckte den hörde hemma på Ålidhem.
Livet asså. Vicken grej.
Halvfabrikatets livmoder
Tillreder i detta nu vakumförpackade burgare och en rejäl portion Coop Pommes Barbecue. Massor med vitlöksyoghurt. Som ni säkert förstår har jaget tittat djupt i "halvfabrikatens livmoder" (aka frysdisken) och festat loss. Vi ses i helvetet.
Spik och sånt
Jaget har blivit med cykel. Köpt av Mrs. Islam via blocket. Fall A ackompanjerade utifall Mrs. Islam skulle visa sig vara väl excentrisk och cykeln inte fullt så rolig. Slog till. Efter oändligt provcyklande runt historiegränden. Fall A började mecka med det ena hjulet som verkade vara felbelastat och snett och lyckas få av det helt. Mrs. Islam, han var inte så glad utan gav de udda två en tvivlande blick. Lite gnissel. Men en stadig militärare som går genom is och snö. Fyfaan va tungt det är i tvistebacken. Skyller på den stabila cykeln. Eller kanske är det att enda motionen idag var 50 meter ICA.
Jagets lilla dag.
1. Skulle hämta lite spik och sånt i källaren, insåg att nyckeln var försvunnen.
2. Cyklade ner för att köpa spik och sånt.
3. Kom hem med frukost för drygt en tvåhundring. Ingen spik. (Tack CSN)
4. Cyklade ner för att köpa spik.
5. Köpte spik. Och en liten sak man tydligen också behövde (vad är det för något??).
6. Målade en stol, ställde det i duschkabinen (?) pga snörisk/snorisk på gården.
7. Åt frukost, som kostat en dryg tvåhundring.
8. Mätte ut de första två hålen.
9. Spikade.
10. Insåg att vattenpass hade varit en god idé.
11. Använde ögonmått.
12. Lade på tavlan, visade sig diffa 16 mm.
13. Spikade nya hål.
14. Lade på tavlan, visade sig diffa 5 mm åt andra hållet.
15. Klädde av mig för att duscha bort svett och ångest.
16. Insåg att det står en nymålad stol i duschkabinen.
Svep ett glas limoncello/grapefruktjucie med sugrör och yla när ni är klara
Efterfestgrannen är tillbaka, och det med besked. Efter att jaget har festat 4 dagar i rad börjar sommarbatteriet användas upp. Juste. Hej. Det var galet länge sedan. Mår ni bra? Lite brunare kanske? Lite sorgsnare?
Efterfestgrannen ja. I natt avgjordes ljudet att döma av såväl kullerbytte-VM som introtävling med temat inspirerat av gamla riddarfilmer. Funderar på att gå och låna en kopp socker nu, bara för att "kolla läget".
Igår utvecklade detet en ny lek som denne kallade "svep ett glas limoncello/grapefruktjucie med sugrör och yla när ni är klara", den gick ut på att laget skulle svepa ett glas limoncello/grapefruktjuice med sugrör och yla när man var klar. Lekledare är underskattade.
Lite seriösare "jaget-har-återvänt-till-Ume-talk" lite senare. Men helvete vad skönt det är att vara tillbaka. Du förbannat goa stad. Du är go att återse.
